Att läsa

Jag har tjatat en del om att jag vill utveckla mitt språkbruk så på ren impuls lånade jag hem "The complete short stories of Ernest Hemingway". 650 sidor på engelska. Då läsandet för min egen del har kommit av sig lite ställer mig tveksam till om jag kommer hinna vända på alla sidor innan lånetiden går ut. Men det är åtminstone en början. Dessutom en lätt och skönlitterär sådan.

Skulle jag lyckas kan det hända att jag ger mig in på tyngre saker, som Dostojevskij Kafka och Wilde. Mest för att se vad snacket handlar om. Jag har känsla av att jag inte riktigt ligger på rätt våglängd för att kunna ta till mig litteratur av mer skitnödig karaktär. Fast egentligen är det kanske det som jag behöver då jag har en tendens att vara väldigt subjektiv i språket.

Det visar sig inte minst i när det ska till att skrivas uppsatser. På universitetet fick jag rannsaka mitt språkbruk både en och två gånger. I jämförelse med äldre gruppmedlemmar känner jag mig nästan alltid som en elev på mellanstadiet. Därmed inte sagt att jag inte har något bidra med, men känslan är förstås mycket viktigare än vad som är logiskt och rationellt. I slutändan är det trots allt andras reflektioner och åsikter som gör att man verkligen utvecklas. Tyvärr ger jag nog intrycket av att vara så blyg och känslig att jag skulle rasa ihop om någon trampade på mina skosnören.