Dddoh!
Busschauffören vet att jag stammar nu. Kunde det inte ha räckt med att säga god kväll? Han har börjat le så där förstående och ödmjukt. Precis som man gör mot barn som ställer dumma gulliga frågor. Story of my life.
mars 10, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
I know the feeling. Faktiskt.
Mhm. Än värre är det att bli idiotförklarad. Fast det är rätt kul att motbevisa folk.
Skicka en kommentar