Det här med kläder och mode

Det finns människor som baserar hela sina liv på det här med kläder och mode. Inte sällan är dessa människor av kvinnligt kön. I nutida sammanhang avspeglas det inte minst i modebloggandets framfart. Inläggen präglas av dagens outfit och önskeoutfits. Ibland bakas det cupcakes eller reses till London för att shoppa och besöka alla sköna ställen som Sofi Fahrman har rekommenderat. Det är inte så att jag har något emot det här, det är bra med intressen. Så länge det inte går överstyr. Så länge det finns något annat i livet som ger ett aningens mer belevat intryck. Jag kan tänka mig att det är jämförbart med mäns sportintresse som på samma sätt skulle kunna stereotypiseras och generaliseras. Här skulle jag kunna göra ett utlägg om könsroller och deras konstruktion men det orkar jag inte.

Män får faktiskt vara hur medvetna som helst. De får läsa modetidningar, kolla in modebloggar, gå på modevisningar och ägna sig åt grooming. Skillnaden är att de inte får visa det, och i huvudsak inte inför andra män. Och groomingen får givetvis inte gå överstyr, om man inte vill hinta om att det är chokladgrottor som lockar. Detta enligt gamla könsroller då. Det har förvisso börjat ruckas lite på pelarna men överlag är det nog fortfarande det som gäller. Jag vet inte, jag har inte så bra koll.

För min egen del är det väldigt enkelt. Jag frågar mina föräldrar. Om de tycker att det är snyggt så vet jag att jag är inne på fel spår och måste börja om på nytt. När omdömet istället kantas av ord som sjaskigt, oanständigt, opassande och skamligt så vet jag genast att jag är så inne som det går att bli. Redaktionerna för King och Café behövs inte, de kan klättra upp i granen och fortsätta skala kottar.