Surrealistiskt MC-äventyr

Skinnvästar, skägg, bastanta kroppshyddor, öl och hårdrock. Om man förnimmar allt detta i en och samma lokal kan man vara ganska säker på att det är en MC-klubb. Det gjorde jag igår. Jag vet inte riktigt varför jag hamnade där, jag vill helst inte lägga skulden på tveksamma element inom den yttre kretsen men jag är hemskt frestad. Klientelet utgjordes till 99% av MC-knuttar och MC-kvinnor. Resten hade säkert bara gått vilse eller som jag, hamnat i tillfällig sinnesförvirring.

Dessutom träffade jag två gamla klasskompisar som blev både glada och förvånade över min närvaro. Jag har nog aldrig uppvisat några tendenser som gjort att någon skulle kunna anta att jag är den typen som hänger på MC-klubbar. Det är jag inte heller. Musiken var visserligen många gånger bättre än den typiska uteställemusiken i Örebro. Till och med alkoholen var humant prissatt.

Tyvärr utspelades inga gänguppgörelser under kvällen, inget blod spilldes och även om många av festdeltagarna såg ut att vara fullblodsmördare fanns inga spår av vapen. Jag förstår så klart att det här är sådant som sker "under jorden", och att dom förmodligen misshandlade stackars arbetslösa en våning under.