Det här är Ebba von Sydow

Ebba har just städat färdigt biblioteket på äldreboendet Örnen i Hallsberg när ett vårdbiträde ropar från korridoren. "Ebba, Stig hann inte riktigt fram till toaletten. Kan du komma hit med en skurtrasa?". "Javisst!" svarar Ebba med ett leende på läpparna. Att få möjligheten att hjälpa andra människor till ett värdigare liv såg Ebba som ett privilegium, och varje dag på jobbet kändes som en enda stor glädjeoas. Innan Ebba trippade iväg lät hon en bok slinka ner i städvagnen. Det var "Processen", skriven av Franz Kafka. När hon hade tid över brukade hon sätta sig ner och läsa högt ur den för Stig, för att sedan diskutera symboliken i skildringen av rättssystemet. Stig var nämligen dement varför handlingen i boken sällan stannade i hans minne längre än en vecka.

Väl framme vid toaletten kände hon en välbekant doft. Blåbär. Stig hade ätit blåbärspaj dagen innan och merparten av den låg nu utspridd över golvet, om än i något lösare form. "Nämen Stig, så tokigt det kan bli" sade Ebba och skrattade så där lättjefullt som bara Ebba kan. Hon drog några varv med skurtrasan och avslutade med papper samt en liten puff av rosdoftande spray. Eftersom Stigs gabardinbyxor inte längre var brukbara såg hon till att de kom ner i en påse för att senare kunna lämna av dessa i tvättrummet. Innan hon gick ifrån Stig så lät hon "Processen" ligga kvar på bordet bredvid Stigs favoritfåtölj (han hade bara en).

Dagens sysslor var nästan färdiga och Ebba kände att hon var värd en rast mitt i allt ståhej. På eftermiddagarna brukade det alltid slinka ner en konjak tillsammans med kaffet och den här eftermiddagen var inget undantag. Platschefen, Britta, var också med på noterna. Hon tyckte att stämningen hade blivit stel och dyster den senaste tiden, något som säkerligen hängde ihop med att begravningsfrekvensen ofta var hög under sommarmånaderna. Ebba hade fortfarande ett par timmar kvar på jobbet men visste redan vad hon skulle göra när hon kom hem. Hon prenumerade nämligen på en tidning utgiven av Mathematical Science Research Institute (MSRI) där nya rön och teorier i matematikens värld dryftades. Förhoppningsvis så hade hennes fråga angående differentialekvationer kommit med.

Men innan hon kunde bege sig hemåt väntade Stig otåligt på hennes ljuva röst. Ebba slängde in påsen med Stigs gabardinbyxor i första bästa rum med öppen dörr. Den där konjaken hade nog slunkit ner lite väl snabbt. Hon rättade till sin kjol, som för övrigt var inhandlad på second hand precis som alla hennes andra kläder, och klev in till Stig. Den kemiskt framställda rosdoften låg kvar i rummet och Stig hade tagit på sig ett par gråa shorts. Han satt redan i fåtöljen i stilla förundran med en tanke hängande i luften. "Säg, är det inte du som är Ebba von Sydow?".