I mörkret

Det regnar. Ljuset från gatlamporna blänker i den våta asfalten. En man på cykel tar sig sakta uppför backen. Klockan är över midnatt. Plötsligt ringer telefonen. Mannen stannar cykeln mitt i backen och svarar. "Ja det är Jonas". "Hallå?. "Är det någon där?". Ett svagt viskande hörs, men han kan inte urskilja några ord. Det rasslar till i skogen intill cykelbanan. Precis när han vänder sig om slocknar gatlampan. Han tar upp mobiltelefonen för att få lite ljus. Den är död. Bland träden syns en oregelbunden reflektion som rör sig i sidled. Hjärtat slår för fullt. Rädsla. Mannen tar tag i cykelstyret och skyndar fram till nästa gatlampa. I dess sken ser han hur marken långsamt färgas röd. Rasslet i skogen blir allt mer påtagligt. Bakom honom uppenbarar sig en figur, och innan han hinner reagera är han omsluten av mörker.

Han har börjat drömma igen. Drömmar som gör att man kallsvettas, och hoppas att det snart är morgon. Det sätter sig på hjärnan. Mörkret.

Han flyr från inget till ingenstans, på jakt efter trygghet.