The game is on

Jag tror att man kan säga att jag har börjat jobba nu. Och att skoltiden är slut. Visserligen fortsätter jag att lära och att utvecklas, fast utan någon press. Bortsett från min egen. I lördags ringdes jag in lite akut sådär varför jag tvingades att sparka ut kjoltyget. Insatsen blev något ringrostig. I köket alltså. Dock var den långt ifrån katastrofal och klart godkänd. Jag tycker inte själv att jag är särskilt bra på att laga mat, men jag är nöjd så länge jag lyckas övertyga arbetsgivare och gäster. Att vara kock är en roll som jag fortfarande inte är riktigt bekväm i, vilket kanske inte är så konstigt. Det tar sig nog. Precis som det gör när man flamberar under köksfläkten.