Cowabunga!

Då var det slut. Skolan är över men livet fortsätter ändå. Det kändes inte som ett slut, utan snarare som en början på något annat. Upplevelserna vävs in i varandra och det förflutna blir en del av framtiden. Att jag måste infinna mig hos Arbetsförmedlingen på måndag känns naturligtvis surt. Tyvärr så är jag deras bitch. Jag kluddrade dit en namnteckning på något papper för ett år sedan och för det så fick jag utbildning. Nu är det deras tur att ha sitt roliga med mig. Jag har visserligen lite extrajobb men det gills inte riktigt. Trots min tillfälliga bitchstatus finns en viss hoppfullhet inför vad som komma skall. Betygen gick inte av för stekspadar och även om mina referenslista är något fattig så är den åtminstone väldigt pro-Jonas.

Det här är vad jag lagade till under slutveckan:

Whisky- och pepparmarinerade lammracks, smörslungad körsbärspotatis,
glaserade höstäpplen, vitlöksbräserad rödkål, portvinssås

Fänkålsbavaroise, grillade hösthallon gratinerade med vit choklad, honungsrostad müsli och lakritssås

Mörk choklad- och kaffebakelse med vaniljyllning, serveras med
kardemummavisp, whiskygranité

Det finns lite bilder men det är inget som jag är stolt över. Även fast jag fick typ högsta betyg så kan jag inte komma över att upplägget blev katastrof. Jag skyller på förkylningen, jag blev inte ens nervös, jag ville bara åka hem och sova. Och det fick jag ju, till slut. Men inte fan har jag blivit bättre för det.