Däck 2

Om däck 12 är kungen så är däck 2 den evige slaven, ständigt bespottad och hånad. Belägen under bildäck, långt under nivån för värdighet. Därmed fanns det ingen återvändo. Min kväll var redan utstakad och skriven i sten. Bor man på däck 2 har man inget val. Att ägna sig åt envägskommunikation med hyttoaletten ingår i livsstilen där. I mitt fall var det en flaska Minttu och ett antal burkar Gin Long Drink som sänkte mig. Förfesten tog fart och hytten visade sig ha tre gånger så stor kapacitet som utlovat. Jag var på klubb, kollade läget och hamnade av någon anledning i hytten igen. Även min bror var på båten, ett rent sammanträffande faktiskt.

Nåväl, jag däckade (ordvits). Vaknade till liv ett par timmar senare och fortsatte min kväll, på jakt efter bekanta ansikten och Cola. Givetvis var det TV-inspelning ombord. Tror inte att jag fastnade på några bilder. Minnet är suddigt. Men något som jag kommer ihåg är buffén. Av fel anledning. Den sög. Rostbiffen var lika lätt att tugga som en skosula (jag har provat), kronärtskockorna smakade papier maché (också provat) och laxen var mest bara torr.

Utöver det så hände det inte något spännande, vilket säkert berodde på att jag "hängde" i hytten 11-02. Såg lite kändisar från TV-serien. Tog en nattlig tur på däck. Shoppade Bombay Sapphire, Pernod och olivolja i Tax-Free. Det var inte värt det. Mycket väntan och mycket bussåkande. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv är förstås liknande resor intressanta. Känslan av att man behandlas som boskap är ständigt närvarande. Synen av trasiga människor, människor som inte bryr sig och människor som trivs. Lycka är ett svårdefinierat begrepp. För vissa är en kväll i Fun Cluben på Cinderella höjden av allt. Och det är det som är så härligt.