Jag slösar bort en valuta som inte går att köpa

Trots att jag jobbar en del så finns det givetvis luckor. Ibland lyckas jag fylla dagarna med meningsfulla aktiviteter, men vissa dagar stannar jag i min bubbla. Där allt känns som ett enda stort vakuum. Egentligen borde jag fila på mitt CV och personliga brev. Jag borde också plugga körkortsteori, ta joggingturer i friska luften, skriva texter och leta jobb. Istället stirrar jag på en fyrkantig jävla skärm. Eller läser böcker om matlagning utan att riktigt läsa, ni vet när orden formas men inte fastnar. Jag vill verkligen inte leva så här, ändå tar jag inte tag i det helhjärtat. Bara lite på halvfart, för att hålla mig flytande. Under skinnet kryper en konstant frustration. Det är inte så att jag har det dåligt hemma, oh nej. Men behovet av förnyelse och självständighet är ständigt närvarande.

I år måste det hända, det finns inget alternativ.